söndag 12 oktober 2014

Internationella Flickdagen igår

Hej vänner! Igår var det internationella flickdagen, och det var rätt passande att (min stora idol) Malala Yousafzai fick Nobels Fredspris dagen innan. Blev ni lika glada som jag när ni hörde att hon fått priset, eller hade ni andra åsikter?



Så idag tänkte jag prata lite om feminism. Alltför ofta märker jag på partiarkala strukturer i böcker jag tycker om, hur killen alltid ska vara överlägsen på något vis och hur tjejen förväntas skyddas och behöva killen för att kunna "fungera". Dessutom är det en stor skillnad på hur killars respektive tjejers sexualitet skildras, där killar är tillåtna att skryta om allt de gjort och hur många de gjort det med, medans tjejen förväntas vara tyst. Jag är så trött på allt detta, och på att ständigt stöta på det i böcker.
Här och här får ni istället lite tips om coola böcker.

Jag kan prata i längder av blogginlägg om alla patriarkala och sexistiska, men även rasistiska och HBTQ-fientliga, normer som finns i många böcker och filmer, och i vår vardag. Nu tänkte jag dela med mig av en krönika jag skrivit:








Jag vill inte vara rädd längre

Det slog mig som ett slag i magen när jag satt och knöt mina gympaskor. Jag var rädd för att gå ut i kvällen och ta en springtur. Rädd för våldtäktsmän, överfall och sexuellt våld. För det är sånt som kan hända när man är ute som ensam tjej, speciellt när det är mörkt. Och då är det ens eget fel. 
För att hon hade tajta kläder, för att hon var berusad, för att det var sent, för att hon inte skrek eller för att det var i hennes egna hem. Folk hittar på ursäkter för att de ska slippa tänka på den tyngd som kvinnan måste bära med sig varenda dag framöver på grund av en man, som trodde att han hade rätten att tvinga sig på en annan medmänniska. Som trodde att han var överlägsen och satte sina sexuella och våldsbenägna behov framför en annans människas psykiska och fysiska hälsa.Minnet kommer att sitta i henne som en vass glasbit, som gör ont när man försöker få bort det. Folk kommer att vända bort blicken, bort från glasbiten, bort från skuldtankar och tårar som aldrig tar slut. 
Dagens samhälle världen över skyller våldtäkten på offret, som i 97 % av fallen är en kvinna. Jag tänker på detta när jag springer, och väljer gång på gång att springa på de gator som är väl upplysta, för där finns det fler människor. Som en nattfjäril dras jag till ljuset, i tron om att inget ont kan hända där. Plötsligt blir jag så himla arg. 
Arg för att kvinnor utgör 50 % av världens befolkning, men arbetar 60 % av hela världens arbetstimmar, tjänar 10 % av all världens inkomst och äger endast 1 % av hela världens egendom, enligt FN. 
Arg för att 97 % av alla våldtäktsmän inte behöver spendera en enda dag i fängelset.
Arg för att tusentals av flickfoster aborteras bort i Kina för att pojkar ses som mer värda. 
Arg för att ca 3 miljoner flickor könsstympas varje år världen över. 
Arg för att det satsas miljarder med kronor på vapen och krigsindustrin, istället för att t.ex. göra något åt den dåliga förlossningsvården världen över, eftersom det dör en kvinna var 90:e sekund när hon föder sitt barn. 
Arg för att jag själv blivit sexuellt överfallen och nu finns rädslan och minnet med mig hela tiden. 
Arg för att vi lever i en djupt rotad våldtäktskultur, och skämt som innehåller sexuellt våld är “roliga”. Säg det till en av de 100 kvinnor som våldtagits i Sverige idag. För det är ju “bara ett skämt”. 
Jag är arg. Men jag tror att kärleken är större än hatet, och att vi tillsammans kan forma det samhälle vi vill att våra barn ska växa upp i, och det vi själva vill leva i. 
Så, alla ni som identifierar sig som en tjej, vi ska våga gå ut och springa. Vi alla ska ta upp diskussioner, ifrågasätta, stötta varandra och våga ta plats. För vi ska inte vara rädda längre. 


Och ni som fortfarande inte är säkra på om ni är feminister eller inte, kolla gärna på denna:



Och om du inte läst denna än, gör det!

Om du har några frågor eller åsikter om allt jag skrivit, fråga på!
Förlåt för ett lite rörigt inlägg, jag ville mest få ut mina åsikter från hjärtat.
Stora kramar från er Matilda



8 kommentarer:

  1. Vilken grym krönika!! Du är fantastiskt duktig på att skriva om viktiga ämnen <3
    Själv lyckas jag aldrig formulera mina tankar på något bra sätt.
    Men jag håller med om varje ord!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goaste du Johanna! Vad glad jag blir <3
      Jag läser din blogg, och det tycker jag visst det :D <3
      Tack! Stor kram!

      Radera
  2. Du är ju bara helt grym, Matilda! Jag blir lika imponerad av dina power-inlägg varje gång. :) Jag hoppas verkligen att du kommer att förändra världen! Om det någon gång känns omöjligt är det bara att säga till, för då ska jag peppa din självkänsla på plats igen. ;) Jag är dålig på kraftfulla och viktiga åsikter, men peppa kan jag. :)
    Jag håller med om att Malala var det perfekta valet till Fredspriset. Hoppas att det kan ge andra unga tjejer styrka att kämpa vidare.

    Ha det bäst!
    Kramar i massor! (som vanligt...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. TACK bästaste du! Åh, det låter superbra! Peppning är alltid behövlig, och du lyckas varje gång du läser och kommenterar vår blogg, det gör mig superduperglad! :) <3
      Jag tycker det samma! Hon är en sån otroligt bra förebild :)
      Ha det underbart! Stor kram från Matilda

      Radera
  3. Hej igen en stund senare! Nu har jag mailat till er och jag hoppas att det kommer fram som det ska. :) Och om det råkar finnas en halv kommentar som väntar på att publiceras (det blev något tok innan jag var klar) kan ni ta bort den, för jag skrev en ny. :)

    Ha det bäst!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ett jättehärligt mail, har svarat nu :) Kram!

      Radera